– Jag var faktiskt en bit över 16 meter ett par gånger med hårfina övertramp, minns Tor. Kände att jag hade drygt 16 meter i kroppen, kanske 16.50…

Idag handlar livet för Tor inte så mycket om idrott och tresteg. Han har, klokt nog, även satsat på sin civila karriär med en gedigen utbildning och nått riktigt långt. Tor kan numera titulera sig professor i kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland.

Tidigare i höstas var han ansvarig för en stor internationell konferens som handlade om energieffektivisering i gamla byggnader. Ett par hundra deltagare från 25 länder fanns på plats i Visby.

Artikelbild

| I dag är Tor Broström professor i kulturvård.

– Faktiskt lite som att tävla igen, tycker Tor och ler. Först en lång förberedelsetid som kan jämföras med träning och sen själva konferensen som blir tävlingen…

Tor ägnar idag 75 procent av sin tid åt forskning och 25 procent åt undervisning. Han har nyligen fyllt 63 och skulle kunna dra ner på takten.

– Jag tänker inte ”tvärnita”, kommer nog att gå ner i arbetstid successivt. Jag har ju förmånen att jobba med något intressant och vi planerar nu forskningsprojekt flera år framåt i tiden.

Åter till idrotten som var en stor del av Tors liv i ungdomen. Vi träffas för den här intervjun i Tors rum på Högskolan i Visby. En naturlig första fråga blir då hur han kom i kontakt med friidrotten.

Artikelbild

Tor Broström under den internationella tävlingen Visbyspelen 1984.

– Jag gick på mellanstadiet på Solberga i mitten på 60-talet och vi hade Erling Nordin som gymnastiklärare. Han såg väl någonting hos mig och drog med mig till Gutavallen för träning. Erling själv var ju en duktig medeldistanslöpare.

I början var det löpning och längdhopp som gällde för den spänstige Hästnäspojken. Tresteg är ju inte så vanligt i unga år.

Artikelbild

Tor Broström under de tidiga friidrottsåren.

– Sen var det nog Einar Smith som fick mig att satsa på tresteg. Det var i en lagtävling mot Kalmar och det behövdes en trestegshoppare i det gotländska laget. Jag fick den platsen.

Som så många andra friidrottare kan även Tor ge sin syn på Einar Smith som ledare.

Artikelbild

– Oj, en fin person och en riktig ledargestalt. Utan Einar hade jag aldrig blivit svensk mästare och landslagsman. Det var han som skapade förutsättningarna.

Tresteg passade onekligen den spänstige Tor.

– Tor Broström är Sveriges kanske spänstigaste trestegshoppare, ansåg konkurrenten och kollegan Johan Brink.

– Fast jag är lite för långsam, tyckte Tor självkritiskt.

Själv sa han i en intervju med undertecknad 1975:

– Jag har nog den rätta tekniken och så har jag lätt för att lära mig. Min mamma tycker dessutom att jag är väldigt spänstig och målmedveten.

Första mästerskapet som Tor minns mycket väl var ett ungdoms-SM. Troligen 1972. Mattor lades ut i korridoren i Säveskolans gymnastiksal för att Tor skulle kunna utföra sina hopp och klara kvalgränsen. Det gick galant trots det märkliga underlaget.

– På USM satte jag personligt rekord med en meter och kom tvåa. Sov inte en blund på natten på väg hem från tävlingen, det var så stort att få ett silver.

Mer skulle komma. 1973-1974 var Tor utbytesstudent vid High school på den amerikanska östkusten. Satsningen fortsatte, även om studierna kom i första hand.

– Jag var faktiskt lite av stjärna där borta. Vann Amerikanska Östkustmästerskapen och rankades bland de tio främsta i hela USA.

Väl hemma igen väntade lumpen på Lv 2 i Visby och nya framgångar. När Tor minns tillbaka återkommer han flera gånger till junior-SM 1975 då han knep guldet i såväl tresteg (15,38) som längdhopp (7,12). En tävling som Tor rankar väldigt högt. När vi till detta lägger debut i A-landslaget i Finnkampen (näst bäste svensk på 15.43) och en bronsmedalj på stora SM (15.29) var det inga problem för den gotländska juryn att belöna Tor Broström med GT-guldet för 1975 års främsta prestation.

De där exakta längderna 1975 minns inte Tor idag utan vi får kontakta statistikoraklet A Lennart Julin (känd från radio och TV) på Svenska Friidrottsförbundet. Han kunde också tillägga:

– Tor hoppade 15,53 i medvind i en gala på Stockholms stadion några dagar före JSM…

Tors tränare här hemma i Visby, Alf Jönsson, berömde honom även för annat än själva idrottandet:

– Tor är en kille som man gör allt för. Han har ett sätt och ett uppträdande som är absolut klanderfritt. Han skulle heller aldrig skryta över en egen framgång.

Sex år senare, 1981, var det dags för Tor att hämta GT-guldet igen efter den historiska segern vid senior-SM i Skövde. Segerresultat: 15,46. Det blev Tors enda individuella SM-tecken.

– Jag minns att det var både dåligt väder och vi hade motvind, så resultatet blev inte särskilt bra. De hade vunnit SM på bättre längder åren innan.

I Finnkampen samma år, alltså 1981, blev Tor femma och näst bäste svensk på 15,43. På den tiden var finnarna duktiga i tresteg.

Tor tävlade mesta tiden för IK Tjelvar, men under 80-talet bodde han under några år i Göteborg och representerade då IK Vikingen. Med i träningsgruppen fanns bland andra den tio år yngre Patrik Sjöberg.

– Jag var äldst i hela gänget och gjorde en rejäl satsning, tränade på halvtid.

Vad minns du av Patrik Sjöberg?

– Att vi försökte övertala honom att inte sluta på gymnasiet. Men jag sa också - visst om du blir bäst i världen är det ett bra val.

Åter till dig själv – din styrka rent mentalt?

– Jag var nog bäst när det gällde som mest. Det var inte i särskilt många tävlingar som jag presterade sämre än jag borde.

Förutom friidrotten ägnade sig Tor i tonåren också åt orientering, gymnastik (flera skol-DM), basket och han har även figurerat som domare i basket – en sport där yngre brodern Erik är ett mer känt namn.

Distans till sitt idrottande har Tor Broström alltid haft. Faktiskt redan i 20-årsåldern. I intervjun i samband med GT-guldet 1975 sa han bland annat:

”Ibland vill jag gärna koppla bort snacket om rekord och träningar då jag träffar kompisar för att ha trevligt en kväll. Då undviker jag helst att prata sport, det kan bli för mycket ibland. Det är skönt att träffa människor som inte är intresserade av idrott”.

Det där gäller än idag, även om Tor följer friidrotten hyfsat bra.

– Jodå, förra året var jag på friidrotts-VM i London, en fin upplevelse.

FOTNOT: Svenska rekordet i tresteg har en viss Christian Olsson med 17,79 från OS i Aten 2004.