Gotland är landets överlägset hästtätaste län. Många barn, ungdomar och vuxna är det som varje vecka ägnar stor tid och kärlek åt det fyrfota djuret. En som säkert enligt flera av dessa lever drömlivet är Malte Andersson i Väskinde. Där bor han tillsammans med sin familj bestående av mamma, pappa och två småbröder på ett ställe med boningshus, ett stall för sex hästar och några rymliga ekhagar. Hälften av hästarna är Maltes egna. Förutom de två ponnyerna Breeze och Rovalds Zantonia så även det senaste nyförvärvet Heidi.

– Hon kom till oss i november. Jag börjar känna mig för lång för att tävla ponny och tycker det är lagom att gå över till stor häst, säger han.

Att Malte skulle bo på en gotländsk gård med hästar och bli tävlingsryttare var verkligen inte givet på förhand.

Artikelbild

– Av någon anledning fick jag för mig som 6-åring att jag ville börja rida. Ingen i familjen har någon hästbakgrund men jag fick i alla fall börja på en ridskola i Huddinge. Egentligen kunde det ha blivit något annat, huvudsaken var att jag fick umgås med djur, säger Malte.

För ungefär fem år sedan flyttade familjen Andersson till Gotland och efter ett tag införskaffades den första hästen, vilken hyrdes in i ett stall utanför Visby.

– Till en början kunde jag ingenting om vardagssysslorna. Pappa och jag höll på i typ 20 minuter med att få på hästen ett täcke, minns Malte.

Kärleken till djur i kombination med höga ambitioner är goda förutsättningar för att den unge Väskindebon ska orka med det hästjobb han lägger ner varje dag, vecka och månad på sin hobby.

– Jag rider sex dagar i veckan. Så fort jag kommer hem från skolan tar jag lite mellis och sen ut i stallet, ryktar två hästar och så lasta dem i hästtransporten för att åka iväg på träning. Mamma kör. Antingen till Othems ridhus för egenträning eller också Traume för att rida lektion.

Vad Malte gör den där sjunde dagen i veckan undrar man givetvis.

– Då pluggar jag. Och kollar på film, det är min andra stora hobby, säger han och skrattar lite åt sig själv.

Precis som de flesta andra niondeklassare har Malte i dessa dagar lämnat in sitt val till gymnasiet. Fast egentligen hade han redan bestämt för ett halvår sedan.

– Jag var på Vreta naturbruksgymnasium i Linköping för ett ridprov till deras program för blivande hoppryttare i höstas. De verkade nöjda med vad de såg och efter den responsen jag fick känner jag ingen tvekan. Jag ska bara dit.

Under vårt samtal i det, för dagen, kalla stallet i Väskinde kom frågan om olika mål i karriären upp flera gånger. Vi väljer ut tre av Maltes och tar dessa i omvänd kronologisk ordning.

– Ett mål långt, långt, där framme är att bli bäst i världen. Under det närmaste året handlar det om att lära känna Heidi och tävla med henne och allra närmast, nu i helgen, är målet att i Kalmar debutera med Breeze i hennes första start i Lätt A. Och rida felfritt såklart.

Det där med felfritt är ett uttryck den unge ryttaren återkommer till. Ofta i kombination med en stor skopa självkritik. Han hävdar med bestämdhet att det är hans fel om hästen han rider skulle vägra hoppa på en tävling, eller riva ett hinder.

– Det gäller att hela tiden tänka på hästens bästa. När jag ska välja väg mot ett hinder till exempel. Och det handlar otroligt mycket om min egen inställning ifall det går bra eller inte. Man får aldrig tänka att ”det här är svårt” eller ”vad händer om hon stannar”. Gör man det så blir det svårt, och hästen stannar.

Inför flytten till Linköping i höst är tanken att hans båda tävlingsponnyer ska säljas. Heidi, det holländska varmblodet, följer däremot med till Östergötland och visst, Malte känner en viss oro över att flytta hemifrån så tidigt i livet.

– Det är klart att jag kommer längta hem en del, men jag vill verkligen ta chansen.

Med så mycket ansvar som det innebär att ha häst följer en del uppoffringar. Om Malte hade haft mer tid över för annat skulle han gärna åka till fjällen, som familjen gjorde förut ibland. Och om han hade någon mer ledig dag i veckan då?

– Då hade jag nog hängt med kompisar och stannat kvar i stan, istället för som nu när jag alltid tar första bästa buss hem.

Hur som helst vimlar det nog av hästälskande tjejer och killar vilka gärna hade bytt med Malte Andersson i Väskinde och haft hans möjligheter att få syssla med sin hobby varje dag, hur mycket som helst.