Kartan visar samtliga* mark- och skogsbränder under 20016-2015. Statistiken kommer från MSB, Myndigheten för säkerhet och beredskap. (Om kartan inte syns i mobilsajten>>)

Bränder som omfattar mer än 10 hektar (10 000 kvm) markeras med röd punkt.

*Kartan saknar ett fåtal bränder där platsangivelser saknas.

 

Den allra vanligaste orsaken till markbränder är den mänskliga faktorn.

LÄS ÄVEN: Minns du de största bränderna på Gotland?

Av cirka 320 bränder 2006-2015 som krävde en släckningsinsats av räddningstjänsten har man konstaterat att oaktsam eldning varit orsaken i ungefär en tredjedel av fallen.

– Det är vanligt att folk eldar trädgårdsavfall eller skräp. Det är kanske inte så ofta som det sprider sig till skogen, men det händer, säger Colin McIntyre, statistiker på MSB.

I nio fall har man konstaterat att bränderna varit anlagda med uppsåt. Ingen av dessa bränder ledde dock till någon större brand. Den största, cirka 1500 kvm, anlades i närheten av Skäggs i Väskinde i slutet av oktober 2014.

Bara vid tre fall är rökning den fastställda brandorsaken. Colin McIntyre konstaterar att rökningen i samhället minskat generellt, men vill inte sätta det i samband med statistiken eftersom det handlar om ett mycket vårdslöst beteende att slänga en fimp i naturen.

– Det är också väldigt svårt att identifiera den brandorsaken och det kan vara en orsak som klassas som okänd.

Han förklarar att om vinden blåser åt samma håll hela tiden så är chansen stor att man kan hitta och undersöka platsen där branden startat, och komma fram till brandorsaken. Har branden däremot spridit sig åt alla håll kan det vara svårt att hitta platsen och brandorsaken.

Hur viktigt är det för räddningstjänsten att hitta brandorsaken?

– Det skiftar från räddningstjänst till räddningstjänst. Det är polisen som sköter brottsutredningarna, även om de ofta tar hjälp av räddningstjänsten, men räddningstjänsten vill också gärna ha fram brandorsaken för att förbättra sitt förebyggande arbete och det händer att polisen och räddningstjänsten arbetar på var sitt håll.

Ofta nöjer sig räddningstjänsten med vad brandbefälet på plats anser vara orsaken. Även om polisen har betydligt mer resurser för utredningar är terrängbränder ofta något som måste prioriteras ner.

– Min bild är att polisen lägger mindre resurser på att utreda markbränder än bräder i byggnader, om det inte handlar om stora kostnader och kanske personskador. De vet att det är svårt att få fram brandorsaken och måste prioritera andra saker, säger Colin McIntyre.

I statistiken är brandorsaken sällan utförligt beskriven. I faktarutan listas orsakerna till mark- och skogsbränder på Gotland 2006-2015.