Från det stora Gotlandshuset, Myrstenska huset, mitt i Slite betraktar Charlotte Lautmann Cementas hundraårsfirande. Huset har under lång tid representerat pengar och inflytande i det lilla gotländska kustsamhället. 

Charlotte Lautmann har anledning att se på Cementas historia med alldeles särskild blick. För här finns mängder av brev och urkunder från tiden när cementfabriken startades. Hennes farfars bror, John Myrsten, var en av grundarna. Tillsammans med affärskompanjonen Arthur du Rietz bidrog han med startkapitalet. John var också skolkamrat med en tredje nyckelperson, Fredrik Nyström.

Släkten Myrsten är en sjöfarts- och redarfamilj. Journalisten Charlotte Lautmann, född Myrsten, har berättat en hel del om detta i boken "Farfars rötter – Myrsten på Gotland" som gavs ut för två år sedan. Bland mycket annat var Myrstenarnas rederi ett av flera som kom att bli Viking Line.

Artikelbild

| Charlotte Lautmann, född Myrsten, förvaltar Myrstenska huset i Slite, där det finns rikligt med dokumentation kring cementfabrikens tillkomst.

– Jag var med som barn och serverade mjukglass på de första passagerarturerna till Åland, ombord på ett ombyggt lastfartyg. Glassen var gjord på pulver och vatten. Jag äter aldrig mjukglass mer, säger Charlotte Lautmann.

Hon är nu i färd med att skriva en andra bok om släkten, med berättelser om rederiverksamheten i Rederi AB Volo, Rederi AB Slite, Viking Line – och den tidiga sjöfartshistorien.

– Farfars far Johan Niclas Myrsten köpte sin första båt 1867, nämner hon.

Då rådde hausse på segelfrakter och den ena skutan efter den andra inhandlades. En bit in på 1900-talet sjönk lönsamheten och här någonstans kan man säga att historien om Cementa börjar, för det var dags att hitta nya affärsmöjligheter. Charlottes farfar, Gustaf, drog till sjöss i tidiga tonår. Den yngre brodern John arbetade som skeppsmäklare i Cardiff.

Artikelbild

| Ett av många dokument från cementfabrikens tidiga år. Under ort och datum ses du Rietz namnteckning.

– Han kunde inte engelska när han sökte jobbet, men utbildade sig.

Åtta systrar och två bröder fanns i familjen – och några av fastrarna har Charlotte Lautmann träffat, längre bort är inte historien.

Artikelbild

| Fackligt aktiva på cementfabriken i Slite; Robert Stenström, Karl Karlsson, ordföranden i Fabriks avdelning Henry Johansson, Ingvar Joelsson och aron Dahlström.

Skeppsmäklandet ledde till kontakter med Arthur du Rietz, som nu för tiden kanske skulle titulerats riskkapitalist. Han var verksam i den betydande hamnstaden Norrköping, och är även känd som Öresundsvarvets grundare.

I Slite hade Fredrik Nyström redan 1911 gjort en förstudie för en cementfabrik. Kalkbränning hade pågått vid Länna i Slite i århundraden. Nu sköt efterfrågan på cement kraftigt i höjden. I Valleviken en mil bort hann dock en konkurrent före och under några år lades planerna på is.

Artikelbild

| Modell av en tidig Viking Line färja.

Men 1916 samlades ändå du Rietz, Nyström och John Myrsten för att få i gång planerna på en fabrik i Slite.

– Här är stiftelseurkunden, visar Charlotte Lautmanns make, prästen Fredrik Lautmann, efter att ha bläddrat en stund i en trave gulnande dokument i folioformat.

Artikelbild

| "...med den ofantliga ökning av förbrukning av cement skulle sådan fabrik ej annat än gå bra..." spådde John Myrsten om Slite-fabriken i brev till sin far Johan Niclas, våren 1911.

Myrstenska huset andas historia; marinmålningar, fartygsmodeller, bibliotek, korrespondens. Mitt i huset finns också en hiss till kontoret. Charlotte äger inte fastigheten, det gör hennes 99-åriga mor, men hon förvaltar den.

1917 hyrde det nybildade cementbolaget ett kontor på Sturegatan i Stockholm. 1918 anlände 915 ton maskiner från tyska Stettin till Slite, inköpta för 800 000 kronor. 1919 hade man lyckats låna två miljoner kronor och den 4 april detta år kom driften i gång. 

Artikelbild

| Myrstenska huset i Slite, med cementfabriken i bakgrunden.

1931, dåliga tider, sålde de tre grundarna företaget till Skånska Cement AB. Aktierna var bokförda till 100 kronor, men de fick inte mer än 55 kronor per aktie. I dag ägs fabriken av den internationella koncernen HeidelbergCement.