Gotlands Allehanda Kommunernas ekonomi är en tickande bomb. Samtidigt som kommunernas skulder ökar i rekordfart är staten dålig på att betala ut de miljarder den är skyldig kommunerna för kostnader för flyktingmottagandet. På nyårsaftonen betalades visserligen tre miljarder kronor ut, dock av en fordran på tio miljarder kronor. Det är fortfarandet tveksamt om Migrationsverket kommer att hinna med att betala ut hela beloppet under året.

Det är häpnadsväckande att staten på detta sätt ska kunna vältra över kostnader på kommunerna för utgifter kommunerna själva knappast kan styra över. De ökande migrationskostnaderna är kännbara för kommunerna som ska ordna boenden och utbildningsplatser mer mera. Till det kommer generellt ökande utgifter.

Att regeringen ska ge kommunerna ytterligare tio miljarder kronor i årligt stöd lär inte hjälpa nämnvärt. Sveriges kommuner och landsting, SKL, varnade i våras för att kommunerna kommer att tvingas höja skatten med omkring två kronor per år fram till år 2019. Även Riksrevisionen har kritiserat regeringen för att inte ha tagit hänsyn till huvudsakligen kommunernas ökande kostnader på omkring 50 miljarder fram till år 2020.

Att sänka de kommunala utgifterna och dra ned på kommunal service som medborgarna vant sig vid är svårt. Dagens extrema lågräntemiljö har dock gett kommunerna den bekväma möjligheten att täcka en stor del av sina ökande utgifter med lån.

Enligt kommunernas gemensamma kreditmarknadsbolag Kommuninvest ökade kommunerna sina lån med 48 miljarder kronor under år 2015. Det motsvarar en ökad skuldsättning med hela tio procent. Kommunernas och landstingens låneskuld var vid förra årsskiftet hela 550 miljarder kronor.

Det är inte en vågad gissning att skulderna fortsatt ökar i minst samma takt under år 2016. Kommuninvest spår att skulderna kommer att dubbleras till över 1 000 miljarder kronor till år 2024. Vilket kan jämföras med statskulden som nu är på omkring 1 340 miljarder kronor.

Samtidigt som skulderna når rekordnivåer är också kommunernas investeringar på rekordnivå. 133 miljarder kronor investerade kommunerna och landstingen, inklusive deras bolag, under år 2015. Huvudsakligen i fastigheter och infrastruktur. Investeringarna är måhända stora men det är behoven också.

Sveriges befolkning har ökat med en miljon på åtta år. En så snabb befolkningsökning ökar behovet av skolor och vårdcentraler och inte minst bostäder. Så länge räntan är låg klarar sig kommunerna men så fort räntan börjar ticka uppåt kan vi lätt räkna ut hur det kommer att drabba kommunerna. Ökar låneräntan en procentenhet motsvarar det 5,5 miljarder kronor (på 2015 år skuld) i ökade utgifter för kommunerna. Sett i det ljuset bleknar regeringens omtalade tio extramiljarder till kommunerna.

Givet kommunernas svåra ekonomiska läge borde staten omedelbart betala ut resten av ersättningarna för migrationskostnaderna och framför allt se över hur kommunernas finanser ska stärkas innan skuldbomben briserar.