Ledare Gotlands Folkblad Efter två somrar med kritiskt läge för den gotländska vattenförsörjningen borde teknikförvaltningens högsta tjänsteman, Region Gotlands tekniske direktör, Patric Ramberg fått rätt stor förståelse för hur viktigt grundvattnet är för vår ö.

Trots det ger han ett mycket nonchalant intryck när han på radion uttalar sig om den förorenade brunnen i Rute. Han beklagar visserligen det inträffade, men utifrån vad som sen framkommer utesluter han inte att liknande händelser kan inträffa framöver.

Historien som P4 Gotland förtjänstfullt rapporterat om handlar om en familj i Rute som i somras fick vattnet i sin brunn kraftigt förorenat. Vattnet blev så förorenat att de inte ens kunde använda det till tvätt eller disk, från midsommar till augusti. Utifrån de undersökningar som gjorts kan man utesluta alla möjligheter utom två som orsak till föroreningen.

Den enda orsaken som är trolig, förutom att naturen själv plötsligt avgett enorma mängder av ämnet lignin, är det medel, Dustex, som Region Gotland använt till dammbindning på vägen som går nära familjen hus.

När Patric Ramberg intervjuas av P4 Gotland och får frågan om de inte borde kunna undvika att förorena brunnar, svarar Ramberg på ett sätt jag har svårt att förstå. Regionen kan, enligt Ramberg, inte ha koll på varenda enskild brunn längs med de vägar som de dammbinder. Det kan jag i sak hålla med om. Men då borde regionen istället använda bindemedel som inte förorenar brunnar.

För oavsett om ämnet som hamnade i brunnen i Rute inte är giftigt och att det bryts ned snabbt, kan jag aldrig tycka att det är okey att grundvatten förorenas. Oavsett om det rör sig om en privat vattentäkt eller en av regionens täkter.

Hur mycket kostade det inte regionen när de tvingades stänga ner Tingstädes lilla vattentäkt? Den som inte skall blandas ihop med regionens stora vattentäkt i Tingstädeträsk.

Hur mycket har inte det kostat regionen att leta nya vattentäkter under dessa krisens somrar?

Är inte vårt grundvatten värt att skyddas bättre än vad som skett i Rute?

Är det verkligen viktigare att dammbinda grusvägar, med ett medel som i och för sig är både naturligt och ogiftigt, än att garantera oss gotlänningar tjänligt vatten?

Jag har svårt att se det, och därför borde regionen stoppa användandet av just det här bindemedlet, tills de säkerställer att det kan användas utan att riskera att förorena någon brunn oavsett ägare.

Det är också så som samhällsbyggnadsförvaltningen, som handhar miljö- och hälsoskyddsfrågor på Gotland, beslutat. De menar att kommande spridning av Dustex inte får påverka vattentäkter negativt. Något som borde vara helt naturligt, men som ställer till det för teknikförvaltningen, som har överklagat beslutet till Länsstyrelsen. Så frågan kommer med all säkerhet att aktualiseras igen.

Hade jag varit i teknikförvaltningens kläder hade jag börjat leta nya sätt att binda dammet på de gotländska vägarna. Inte bara för att jag tror de förlorar i sak, utan också för att de borde ha bättre förståelse för hur illa det är att förorena grundvatten.