LEDARE GOTLÄNNINGEN Allmänheten kan spekulera kring alla möjliga önskescenarier angående hur den gamla hamnterminalen skulle kunna användas. Politikerna i fullmäktige hade att utgå från de alternativ som fanns på bordet i den verkliga världen.

Bara ett av dessa alternativ innehöll konkreta planer av en faktisk aktör.

Det blev en engagerad och intressant debatt där märkligast inställning nog gick till Miljöpartiet

Här finns kraftigt förorenad mark, klassad som riskklass 1, som regionen förr eller senare måste ta hand om. Men det var inte så noga med det, det kan vänta tycker Miljöpartiet.

Det andra anmärkningsvärda är partiets bedömning av vad som lockar turister. Ett mikrobryggeri med etablerade lokala ölsorter, tillverkade av ett av landets starkaste varumärken, kombinerat med en publik del för lokal mat, njae, det skulle nog inte locka särskilt många.

Däremot räknar man med tusentals turister och miljonomsättning när Ojnareskogen lanseras som besöksmål.

Det positiva är att nu kan vi se vem som har mest rätt eftersom båda attraktionerna nu är, eller kommer att bli, verklighet.

För trots två timmars debatt lyckades inte någon övertala någon annan, voteringen slutade 51 (S, C, M, FP) för och 19 (V, MP, FI, SD) mot att försäljningen till Spendrups ska genomföras.

Misstänksamheten mot det privata näringslivet genomsyrade många inlägg i debatten. Sverigedemokraternas Kaj Lundmark ansåg att det mesta var en stor lurbluffning där allt gick ut på att vilseleda konsumenterna att tro att Wisby Pils är tillverkat i Visby.

Att det är just för att kunna tillverka gotländskt öl på Gotland som man vill expandera hade man missat trots att man enligt egen utsago var de enda som läst på i frågan.

Mer genomtänkta argument hade Feministiskt Initiativ genom sin företrädare Elin Bååth:

– Det finns många och klarlagda förluster men få och diffusa vinster med projektet.

I den allmänna debatten blandas det ganska friskt med fakta och spekulationer och många ser affären som ett indirekt stöd till Spendrups.

Ser man på saken sakligt och logiskt så faller dock detta resonemang.

Gör regionen ingenting, låter innevarande hyresgäster vara kvar till 2022, måste man ändå sanera marken förr eller senare.

Kommer det direktiv från statsmakterna kan det dessutom ske under tidsplan bundet till vite.

Skulle tomten säljas i befintligt skick, inklusive krav på sanering, beräknas marknadsvärdet till minus fem miljoner. Knappast ett realistiskt alternativ.

Det enda realistiska hade alltså varit att låta allt vara som det är, hoppas på statligt bidrag för sanering och sen stå för hela investeringen själv av vad det nu vara må man vill använda platsen till. Det skulle knappast bli billigare än de kostnader man räknar med i gårdagens beslut.

En annan intressant parallell är att Vänsterpartiet lokalt inte anser att det finns pengar att utveckla för att på sikt öka intäkterna. På riksplanet har man sedan länge haft svårt att få skattepengarna att räcka till den befintliga välfärden men nu bygger Vänsterpartiet ut den med gratis välfärd åt allt större grupper, helt utan behovsprövning.