Läser i bladet (GT 18/3) om Sverigedemokraternas (SD) årsmöte som tydligen gick helt i den egna demokratins tecken.

Helt klart ska man neka sina medlemmar, särskilt om de är kritiska mot ledningen, tillträde till mötet. Om man inte vill finna sig i vad ledningen bestämmer så får man väl hålla sig hemma.

Det där med ansvarsfrihet är väl hellre inget att bry sig om, särskilt om det är ledaren som felat. Även om revisorn är lite ogin så behöver man inte ta åt sig hans synpunkter. Det är ändå vi i ledningen som vet bäst.

Det där med att votera är väl hellre inget att bry sig om. Den tar ju bara tid och så kan ledningen förlora och hur skulle det se ut.

Nej SD:s originella syn på den interna demokratin, är ju lysande, det är bara att köra över medlemmarna så ordnar sig allt och ledningen kan sitta kvar i orubbat bo.

Det som är oroande är att SD är det parti, som har avgörandet i sin hand vid tillspetsade frågor i regionfullmäktige och nämnderna.

Ett vindflöjelsparti helt utan en egen lokal politik, som kör efter principen håll upp fingret och se varifrån det blåser.

Det är bara att gratulera sittande minoritetsmajoritet när den växlande vinden blåser åt deras håll.