Fredagen den 25 oktober 2019 kl 10:55, stod jag plötsligt utan ström i min fastighet på Fårö.
Efter ungefär en timma utan elektricitet, ringde jag till Geabs felanmälan men hamnade hos Vattenfalls huvudkontor och efter alla siffertryckningar fick jag så äntligen ett svar: ”detta är inte vårt område”, att få ett svar tog crika tio minuter.
Efter ytterligare en timma ringer jag åter till Geab och får då bekräftelse på att det är strömlöst på södra Fårö, men att strömmen ska vara tillbaka klockan femton.
Hela eftermiddagen gick och ingen ström. Ringer åter till Geab, då får jag svaret att strömmen ska vara tillbaka klockan 17:30. Klockan blir 17:30 – fortfarande ingen ström.
När jag då ska ringa på nytt till GEAB har jag ingen täckning med min mobiltelefon. Nu hade alltså nödströmmen till telemasten tagit slut.
Vid kl 21-tiden observerar jag personal från Geab, varpå jag går ut och pratar med dem och frågar vad det för fel. De svarar att de vet ungefär vad felet är men att de inte kan fixa det på plats, det är en kabel det är fel på.
Åter i mitt hus ser jag på telemasten (som är placerad i närheten av min fastighet) att de röda lamporna nu har tänts och att jag har kontakt med yttervärlden igen!
Ny kontakt med Geab vid 23-tiden. Frågar hur blir med strömmen och får då svaret att de ska ordna fram ett mobilt kraftverk och köra ut det till Fårö. Kl 00:30 kommer strömmen tillbaka. Detta drabbade ”bara en liten skara” på Fårö.
Då började jag fundera på följande: Vad har hänt med vårt trygga samhälle? Jo, modern teknik har utvecklats för att det ska går fortare att kommunicera med yttervärlden till exempel fiber.
Mobiltelefonin har utvecklats och mycket mera. Följden har blivit att Telias samband går via ”luften” utan trådar, kopparlinorna tas bort allt eftersom vilket sker nu runt om på landsbygden.
Med andra ord så räcker inte fyra timmars reservström på telemaster när strömmen kan vara borta mycket längre. Det måste finnas något mer.
Den fibern som är indragen i mitt hus, har enligt uppgift reservström upp till fyra timmar. Men vad hjälper det när dosan som sitter på väggen behöver ha ”egen” strömtillförsel för att fungera.
När en enhet kan slå ut alla andra enheter, då är vi illa ute! Vi har i mina ögon, blivit mer sårbara än någonsin förut. Även om den enskilde har införskaffat till exempel ett elverk för att säkerställa strömtillförsel till sin egen fastighet, hjälper det föga då reservkraften för till exempel fiber och mobilnät endast har en kapacitet om cirka fyra timmar då det i alla fall inte går att kommunicera med omvärlden, till exmepel påkalla akut hjälp.
Allt detta har skett med våra myndigheters goda råd!