Varför orkar ni hata Greta?

Jag fascineras av hatet mot Greta Thunberg. Det är skrämmande och deprimerande, men likväl fascinerande.

Här har vi en 16-årig tjej som får träffa världens största ledare, tala inför hela FN, får sina ord projicerade på skyskrapor i New York, når miljoner och miljoner via sociala medier, som startat en global miljörörelse och som beundras över hela världen.

Ändå detta hat.

Beror det på att hon är kvinna? Är det för att hon är ung? Är det för att hon råkar ha en känd mamma som stämplats som "pk-maffia" av nättrollen? Eller beror det på att hon pratar om klimatet?

Hatades Al Gore lika mycket och intensivt när han turnerade världen runt och varnade för klimatkrisen? Han fick säkert sin släng av sleven, men jag kan inte tänka mig att han lyckades piska upp samma känslor hos sina meningsmotståndare.

Meningsmotståndare förresten. Att klimatfrågan är viktig och att vi tillsammans måste göra stora förändringar, är det ens något att diskutera? Javisst, man kan vara klimatförnekare, och sådana finns det rätt många, men alla de som mobiliserar mot Greta Thunberg kan väl omöjligt vara helt faktaresistenta.

Alltså är det något annat med henne som provocerar, tänker jag. Kvinna. Ung. Modig.

Det är också fascinerande att läsa om hur hon, enligt trollen, likt en marionett styrs av dolda (läs: onda) krafter som har en djävulsk plan som snart ska sättas i verket.

Problemet är bara att, som jag förstår det, att denna djävulska plan är att rädda världen från undergång. Hennes motståndare är alla de som traditionellt tjänar pengar på dolda agendor och djävulska planer, det vill säga storbolag, tung industri och oljebolag.

Och ändå sitter till synes helt vanliga svenskar och hatar denna 16-åring som på ett år åstadkommit större avtryck i världen och gett Sverige mer internationell kredd än... tja, än vem som helst. Jag vet inte ens vem hon ska kunna jämföras med.

Jag är i alla fall stolt över att Greta Thunberg är svensk. Och jag hoppas att hon orkar fortsätta att göra sin röst hörd.

Har de smakat starkt i Moderaterna?

Sverige står inför stora utmaningar.

Skola, vård, omsorg. För att inte tala om klimatet, kriminalitet och integration.

Så vad väljer då Moderaterna att lyfta i samhällsdebatten? Jo, att Systembolaget borde ha öppet på söndagar.

Jag har tydligen missat att det är en grundläggande och viktig demokratisk rättighet att kunna köpa vin och sprit på söndagar, och att den frågan är så viktig att den föräras ganska stor uppmärksamhet.

Om man ser till vad vårt land verkligen behöver, är ökad tillgång på alkohol en fråga som bör prioriteras?

Debattören Edvard Hollerz skrev i Gotlands Allehanda i tisdags att "Moderaternas förslag kan på så sätt sägas vara tämligen vardagsnära, då det kan bygga på analysen att den som vill ha öl till en middag med vänner eller släkten har att kämpa mot en krånglig vardag".

Han utvecklar sitt resonemang vidare till att förslaget helt ska ses som ett sätt att underlätta för den stackars stressade medelklassen som inte hinner köpa all sin sprit på vardagar innan klockan 18 och lördagar innan klockan 15.

Han bortser från det faktum att den som vill ha en öl till söndagsmiddagen med fördel kan köpa denna på vilken stormarknad som helst i dag där utbudet av 3,5:or är i princip obegränsat. Men Hollerz och den stackars medelklassen han skriver om kanske behöver sina 7,2:or...

Problemen med en ökad alkoholkonsumtion, alla de kostnader och all den misär den orsakar sopar han bekvämt under mattan med svepande formuleringar om att det ändå finns smuggelsprit att köpa för den som vill.

Den här typen av populistiska förslag från ett krisande parti gör det inte bara lätt att ana desperation, det får mig också att fundera på om inte spinndoktorerna smakat starkt.

Utan detta kommer vi aldrig lyckas

Jag var på Kraftskivan i onsdags, ett slags nätverksträff arrangerad av Företagarna som syftar till att på olika sätt utveckla Gotland. Ett nyttigt initiativ, och en bra uppslutning från näringsliv, region och länsstyrelse.

Rent konkret diskuterades det mycket kring hur Gotland ska kunna attrahera kompetenta människor, både att få dem att flytta hit och att får dem att stanna kvar.

I min grupp pratade vi mycket om att Gotland måste synas i rätt sammanhang på fastlandet, besöka olika jobbmässor och lärosäten för att tala om vad vi har och vad vi kan erbjuda i form av livskvalitet, miljö och arbetsplatser.

Vad vi inte pratade särskilt mycket om var bostadsproblematiken, vilket vi kanske borde ha gjort. I dagens Gotlands Allehanda berättar familjen Grundström om hur de tvingades lämna Gotland efter att i ett års tid förgäves sökt efter en permanent lägenhet.

Enhetschefen för tillväxtfrågor Nils-Erik Selin sa i artikeln att ”Att hjälpa folk att få bostad är inget vi ägnar oss åt på Region Gotland”.

Samtidigt har Inflyttarbyrån lagts ned, och vi vet alla att Gotlandshems bostadskö är ett haveri där tio år inte är orimlig väntetid för en bostad.

Om Gotland ska en chans att lyckas locka hit kompetens räcker det inte med bilder på raukar i motljus, fin statistik om skolor och rapporter om livskvalitet. För om människor inte har någonstans att bo blir det väldigt svårt att flytta.

Det kommer fler delar i GA:s serie om bostadskrisen på Gotland, och ett tips är att ansvariga på regionen bör läsa den noga.

 

En annan sak som brukar komma upp i diverse diskussioner av Kraftskivans slag är att media borde skriva fler positiva nyheter. Jag har jobbat här sedan 2007, och är relativt luttrad vid det här laget och jag vet hur mekanismerna fungerar.

Hundra positiva artiklar är lika många som en negativ, eftersom det är den man lägger på minnet.

Med detta sagt så kan vi naturligtvis bli ännu bättre på att lyfta fram positiva exempel, och vi lägger en hel del tid på det redan i dag när vi spånar jobb och reportageidéer. Näringslivet får stort utrymme och vi blir alltid lika glada när vi kan berätta framgångshistorier som den om det lilla creperiet i Stenkyrka, om nya satsningar på måltidsturism, eller framgångsrika gotlänningar i världen.

Har ni goda exempel, bra historier eller bara en idé om en person som jobbar hårt i det tysta, tveka inte att höra av er till oss. Chansen är stor att vi kommer att uppmärksamma det!

 

En annan idé som bollades vid matbordet var att vi borde vinjettera näringslivsmaterialet i tidningen, eller ha fasta sidor för detta.

Det kommer dock inte att hända eftersom vi vet att det bästa sättet att exkludera läsare är att sätta vinjetter på saker. Vill man nå många och kunna överraska är det mer effektivt att låta material samsas på ”vanlig” nyhetsplats.

Däremot har vi vår sida Affärslivgotland.se som är en undersida till Helagotland.se där ekonomi och näringslivsmaterial samsas.

Fredagen den 6 september är det dessutom höstpremiär för Mediabaren, även det en del i Gotlands Medias satsning på näringslivsfrågor.

Den här gången får ni inte missa det! Vi har superfina gäster. Eller vad sägs om vår nya landshövding Anders Flanking? Han får sällskap av Marie Loob, tidigare vice vd på Svenska Spel och nu ny hälsodirektör på Region Gotland, och Magnus Frej, superentreprenören i Fårösund som på kort tid genomfört flera spännande satsningar!
Vi öppnar klockan 17 på Wisby Strand, programmet börjar 17.30. Fri entré såklart som vanligt och alla är välkomna.

Kan du inte komma dit så kan du följa programmet live på Helagotland.se, och även titta i efterhand!

 

Svar på tal från vänsterkanten

I min krönika i GT och på Helagotland kritiserade jag Region Gotland för hur man har hanterat frågan om idrottshallar och badhus på Gotland historiskt, vilket lett till ett akut läge där barnen och breddidrotten är förlorarna.

Du kan läsa hela krönikan här.

Nu har Vänsterpartiet genom Brittis Benzler svarat på den krönikan i en insändare (den kan du läsa i sin helhet här).

I mångt och mycket är jag och Brittis Benzler överens. Och jag gläds åt hennes engagemang för just gymnastik som ligger mig personligen varmt om hjärtat.

Hon skriver att man under den förra mandatperioden faktiskt byggde arenahallen på Visborg, och undrar retoriskt om det inte var den som var prioriterad. Även där har hon rätt, arenahallen var prio eftersom våra representationslag i de stora inomhusidrotterna spelat på dispens i lilla Södervärnshallen i många år.

Men problemet är så mycket större än så, och arenahallen löser knappast de problem som ishockeyn, friidrotten, ridsporten och simningen har.

Och att den är byggd gör knappast de historiska misstag som politiken gjort på Gotland när det gäller obefintlig anläggningsstrategi mindre.

Nu kan man hävda att det inte är någon idé att älta misstag som gjorts för länge sedan, och däri finns en poäng. Men om vi inte lär av dessa misstag kommer de att upprepas igen i framtiden.

Tilläggas kan, apropå missförstånd som uppstått angående vad jag skrev om ridsporten och att det borde finnas en kommunal arena, att jag inte menar att regionen ska driva en sådan verksamhet. Det får man inte, enligt en dom i förvaltningsrätten gällande en anläggning i Härnösand.

Däremot kan man äga och hyra ut.

Den som vill förkovra sig i hur det kommunala stödet till ridsporten ser ut i landet kan läsa den här digra rapporten.

Regionens sjabbel drabbar barnen - igen

Hanteringen av Västerhejde skola hör inte till Region Gotlands finaste exempel på hur saker ska skötas.
Och det är först och främst barnen som drabbas, och även personalen.

Jag vet eftersom jag har två barn som går där.

LÄS MER: Tvingas till längre skoldagar efter räknefel

Det har gått snett hela vägen. Från det att regionen i årtionden blundat för arbetsmiljöproblemen och de nedgångna lokalerna, helt utan plan för barn och personal, samtidigt som skolan fyllts på med allt fler elever. Det var engagerade föräldrar som lyckades åstadkomma förändringen genom att sätta press på politikerna.

Anledningen att man sköt på renoveringen år efter år efter år var att man utredde om en ny skola skulle byggas någon annanstans. Den utredningen kostade fyra miljoner och ledde till precis ingenting. Jo, att renoveringen försenades och att barnen drabbades och att skattepengar gick upp i rök.

När renoveringen väl gjordes lyckades man inte säkerställa att eleverna fick den undervisning de har rätt till enligt skollagen eftersom skolskjutsarna till evakueringsskolan gick på lektionstid.

Detta fortsatte under hösten, trots att personal påpekat detta har det dröjt till nu att åtgärda probemet.

Tilläggas kan att barnen fortfarande inte har någon matsal, utan får äta i bygdegården som saknar kök och knappast är anpassad för skolluncher. Skolbiblioteket, som ska finnas enligt skollagen, saknas också och ingen plan för detta finns kommunicerad.

”Säll är den som har till rättesnöre att man nog bör tänka efter före” skrev Tage Danielsson. En passande beskrivning av hur Region Gotland hanterat Västerhejde skola.

Den här bloggen kommer handla om aktuella nyhetshändelser. Och en del om inte särskilt aktuella händelser. Dagsformen avgör. Hör gärna av er!


Bor: Vibble


Yrke: Redaktionschef på helagotland.se och Gotlands Tidningar


Intressen: Spelar fotboll i IFK Visby, fotbollsdomare, seglar tvåmänning, och försöker i största allmänhet få tillvaron att bli en dräglig plats att befinna sig i.


Motto: If you have five dollars and Chuck Norris has five dollars, Chuck Norris has more money than you.

Bloggar