Hjältarna som ordnar saker på landet

STENKYRKA Många är de som kämpar och sliter och ordnar saker utanför Visby, för att skapa upplevelser och evenemang som gör Gotland till en fantastisk plats att besöka.

I Visby, det är bara att erkänna, där har arrangörer mycket gratis. Besökarna kommer dit förr eller senare oavsett vad, eftersom Visby är Visby och har en ringmur och allt det där.

Men de små orterna på landet, det är inga självklara besöksmål.

I lördags åkte jag till Stenkyrka, en tämligen sömnig socken som jag sällan har någon anledning att besöka i annat syfte än att döma fotboll på Gullbjerge IP.

Mina förväntningar var nog inte särskilt högt ställda inför festivalen Monsters of Rauk. Men visst, man måste ge saker en chans.

Och nu är det bara att lyfta på kepsen. Vilket alldeles utomordentligt trevligt arrangemang! Allt från entrén till scenen, området, hamburgarna, ordningsvakterna, ljudet (LJUDET! Har varit på många många festsivaler men det här var något i särsklass) höll yppersta klass.

Där ser man vad det lokala engagemanget kan göra. För det var naturligtvis inte bara intitiativtagaren Marcus Edmark som jobbade hårt den här kvällen. 

Vad gäller själva konceptet så är det genialiskt. En festival med bara tributeband. Alla väldigt väl förberedda, och med i vissa fall helt löjligt hög musikalisk klass. Några av öns absolut finaste musiker på scen, och alla går in för det med allvar, ingen slarvar bort det för att det "bara" är en tributefestival på skoj.

Och dessutom gästartister hela vägen från Trollhättan (Metal Warriors - Manowar) och Norge (Painkiller - Judas Priest).

Jag säger respekt.

Destructed Appetite

Förresten. En enda sak var sådär, om jag ska vara ärlig. Att tälta på en gammal majsåker är inte optimalt. Ställ alla husbilar och husvagnar där nästa år, och låt de som inte har några sängar få marken utan stenbumlingar...

Var inte elak mot fastlänningarna

På temat rubriker jag inte trodde att jag någonsin skulle skriva, "var inte elak mot fastlänningarna".

Det är dags nu att sänka tonläget. Ordentligt.

Sociala medier, denna välsignelse och förbannelse, jag fattade naturligtvis att det skulle spåra ur där eftersom det alltid spårar ur när människor ges fritt utrymme att polarisera, förenkla och på effektiva sätt ställa saker mot varandra utan nyanser.

Men vi nås också av historier från verkliga livet, ni vet det där som pågår utanför våra fönster och som inte är beroende av internet, att gäster på Gotland ifrågasätts eller till och med kränks eftersom de rest hit för att bo i sina fritidshus. Många, de allra flesta, kom hit innan de hårda uppmaningarna om att inte resa och jag kan lugnt säga att jag förstår dem. Om jag hade bott i Stockholm och haft ett fritidshus på Gotland, varit pensionär eller haft möjligheten att jobba hemifrån, då hade jag också åkt dit.

Nu gäller andra uppmaningar från myndigheterna, och då får man finna sig i dem, men att hålla på och hetsa och hata och trolla diverse trådar för att så split mellan människor, är det verkligen så vi ska hantera den kris som så hårt drabbar oss alla?

Vi är där vi är och nu får vi ta oss i kragen och fokusera på det som är viktigt. Vi ska framåt, inte nedåt. Vi måste enas, inte splittras. Vi måste lägga vår energi på att först hantera vår vardag och den tunga tid vi har framför oss närmast, och sedan ska vi bygga upp det här landet, den här världen igen.

Vi behöver inte lägga energin på att skapa vi och dom där det inte finns något "vi och dom". Det finns bara vi. Och vi sitter i samma båt. Ja, nu ska vi ju helst inte alls sitta i någon båt, och om vi måste göra det så ska vi åtminstone se till att hålla avståndet, men ni förstår vart jag är på väg.

Gör bra saker istället för dåliga. Det är en bra början.

 

För Gotlands del blev läget så mycket sämre när nyheten om Almedalsveckan briserade. Där förundras jag också över de som faktiskt jublar över den här nyheten med kommentarer i stil med att det är skönt att slippa spektaklet och att vi klarar oss bättre utan.

Att uttrycka sig på det sättet är kort och gott att öppet erkänna att man inte har en aning om vad man pratar om.

Mediabaren som sändes på torsdagen (länk) här på Helagotland.se fick regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius tårar i ögonen när hon pratade om de konsekvenser som detta får för Gotland. Jag förstår henne, och jag får också en klump i halsen när jag tänker på alla vänner och bekanta som kommer att få se sina företag gå i konkurs, alla livsverk som krossas.

Almedalsveckan är på sätt och vis ett spektakel, absolut, även om jag tycker att ordet har en negativ klang. Men om man nu måste använda just det ordet så är det VÅRT spektakel. Det är ett VIKTIGT spektakel. Och det är ett allldeles nödvändigt spektakel för Gotland och för demokratin och för mängder av företagare och människor som ska leva och försörja sig på vår ö.

Nu får vi ladda för en annorlunda sommar, och en fantastisk Almedalsvecka 2021.

 

Till sist. Den här bloggen är upplåst. Det är mycket annat på vår sajt som inte är det, och för det får vi en hel del kritik. Men sanningen är att Gotlands Media också drabbas enormt hårt av den här krisen, och vi har anställda som permitteras. Läsaraffären är viktig för oss.
Om du tycker att lokal journalistik är något bra kan du se en prenumeration som ett slags stöd. Nu har vi en digital kampanj som kostar 69 kronor i månaden. Det är som den öl på krogen som du just nu inte kan dricka vid bardisken.
Här är länken. Varsågoda!

https://pren.gotlandstidningar.se/kampanj/gtkamp69



Ge oss din coronahistoria!

Det som händer nu saknar motstycke.

Nu öppnar vi på Helagotland.se möjligheten för alla att dela med sig av sina tankar, känslor eller vad det nu kan vara om det som sker i coronavirusets spår.

Redaktionschef Ulrica Fransson skrev den här krönikan i dagens GT och GA, och jag delar den här i min blogg.

Vill du bidra: HÄR ÄR LÄNKEN TILL FORMULÄRET

 

Ulrica Fransson:

Det som händer i spåren av corona måste betraktas som extraordinärt.  Vi upplever en tid när vi alla på något sätt, i stort eller smått, tvingas förändra våra liv. Jag är ganska säker på att vi i framtiden kommer att prata om ett före och ett efter virusets framfart. Däremellan, där vi just nu befinner oss, sker dagligen och stundligen både jobbiga, smått ofattbara och en rad positiva saker. Tyvärr fungerar vi människor så att så fort allting rullar på igen blir vi fullt upptagna av nuet att vi glömmer bort hur det egentligen var.

Det vill vi på Gotlands Allehanda, Gotlands Tidningar och Helagotland.se ändra på. Därför försöker vi från och med nu, med er hjälp, att skapa ett tidsdokument, fyllt av era berättelser. Hur fungerar egentligen livet på ön? Har du varit sjuk, hur var det? Är någon anhörig drabbad av viruset? Hur påverkar inskränkningarna i våra liv ditt företag och dina anställda? Har du fått oväntad hjälp? Hur är det att vara i karantän? Blev permitteringen vägen till något nytt och spännande? Hur gjorde ditt företag för att överleva?

Jag är säker på att det finns hur många berättelser ur vardagen som helst att berätta.

Erfarenheten säger att gotlänningarna är bra på att sluta sig samman, hjälpas åt och klara sig med lite när det krisar. Kanske kommer just därför våra berättelser att skilja sig från upplevelser från andra ställen i landet eller i världen.

Det viktiga är att det är din egen berättelse du skriver ned. Personlig med upplevelser, känslor, tankar och reflektioner.

Varje berättelse kommer att publiceras på Helagotland.se, skicka gärna med en bild. Eventuellt bestämmer vi oss för att samla ihop alla, eller några stycken, i ett tryckt format när allting lugnat ned sig. Det vet vi inte än, det tar vi ställning till då.

Vi fortsätter låsa upp samhällsinformation

Sedan förra veckan har vi haft allt material som på något sätt handlat om coronaviruset upplåst på vår sajt.

Detta eftersom den kris vi är mitt uppe är så stor och så svår att överblicka att vi just nu inte har en aning om vilka konsekvenser den får på lång sikt.

Här har mediabolagen resonerat lite annorlunda. Vissa sajter har fortsatt att ha allt material bakom lås och bom, medan andra haft en blandad variant.

På Helagotland.se kommer vi fortsättningsvis att låsa upp allt som betraktas som samhällsviktg information, det vill säga besked från vården eller Region Gotland, sådant som berör smittspridning eller på andra sätt är avgörande för befolkningen att känna till. Även om vi är ett privat företag och inte public service har vi ett ansvar som nyhetsförmedlare, och det kommer vi att fortsätta att ta.

Däremot kommer annat material på sajten att vara låst framöver, och för att läsa det måste du vara prenumerant. Det kan också vara artiklar som på ett eller annat sätt berör corona (nästan alla gör ju det i dag), men som inte är av den digniteten att det räknas som viktig eller avgörande information för allmänheten.

I ett sånt läge som samhället befinner sig i just nu prövas vi på ett sätt som jag aldrig tidigare sett. Vissa saker gör mig glad, som till exempel initiativet att starta en hjälpgrupp på Gotland för de som kanske inte kan eller vågar ge sig ut att handla eller köpa mediciner.

Andra saker gör mig beklämd, som till exempel att se hur människor ogenerat bunkrar saker i apotek och mataffärer, helt utan att tänka på att det vora bra om vi kunde dela på resurserna och varorna så att de räcker till fler.

Det här är inte ett läge att vara egocentrerad. Om vi inte tänker att vi ska klara detta tillsammans så kommer krisen att bli så mycket värre för många.

 

Men kan ni sluta gubbgissa nu?

Om man vill ha sitt sunda förnuft kvar är det för tillfället bäst att undvika sociala medier.

Vi har blivit vana vid att få lekmannaanalyser kastade på oss från höger och vänster om de mest skilda saker, men coronavirusets framfart är ändå något helt exceptionellt.

Kanske lever jag i en filterbubbla, men i mitt flöde är det en markant övervikt av män som helt plötsligt har blivit experter på smittspridning och virus. Män som vet om skolor ska stängas eller inte. Som konstaterar än det ena än det andra om saker som de mig veterligen inte har en aning om. Men tvärsäkra är de, och inte sällan väldigt kritiska mot expertis och myndigheter som har till uppgift att sköta detta.

Jag har, till skillnad mot många av de självutnämnda bakteriologerna, förtroende för myndigheterna. Jag lyssnar på deras råd, tvättar händerna, finner mig i beslut även om jag inte alltid förstår på vilka grunder de fattats eftersom jag samtidigt inser att anledningen att jag inte förstår är att jag inte är någon expert.

Bäst hittills i denna röra är Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi.

Hon är en klippa i den här stormen, lugn och saklig och kunnig. Hon twittrade häromdagen, med en stor dos ironi:

"Kan folk som har åsikter om vilka analyser av corona som ska köras och i vilken takt, vänligen anmäla sig senast den 15 april till utbildningen som biomedicinsk analytiker. Obs! Naturvetenskapligt gymnasium är inträdeskrav".

Vi på Helagotland.se fortsätter att rapportera om coronaviruset lokalt. Vi har just nu alla artiklar om detta upplåsta för att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. Det här beslutet är fattat av mig och gäller tills vidare. Hur det blir nästa vecka får vi se, klart är dock att vi alltid kommer att se till att samhällsviktig information finns tillgänglig för alla. Det är vårt sätt att försöka hjälpa till.

Avslutningsvis, jag är också ett stort fan av satirikern Kent Wisti. Han skrev i går på det tema som jag inledde den här bloggen. Läs honom, följ honom på sociala medier. Han är också en sansad röst i ett sorl av konstigheter.

Wisti:

"Man får ha åsikter och man får vara kritisk. Man får föra fram sina åsikter.
Men man måste inte. Vi har odlat ett samhälle där vi har byggt en självklarhet och en förväntan om att vi skall värdera allting, ha en åsikt och uttrycka den. Det är bra. Det är en demokrati när den är som bäst.
Men du måste inte ha en åsikt om allting. Du måste inte ta ställning till allting och du måste inte uttrycka den alltid.
Till exempel måste du inte ta ställning till om det är rätt eller fel att stänga skolor. Om du inte är rektor vill säga, eller sitter i kommunalt beslutande organ. Då är det din roll och en viktig roll just nu.
Vi andra har andra roller. Att se till att saker fungerar och att hålla ihop som samhälle utifrån den situation som ges och som förändras hela tiden. Det finns inget facit.
I den rollen ligger inte att gubbgissa och värdera varje beslut som tas. Men vi är så vana vid det. När vi har rott det här i land, vilket vi kommer att göra och vi kommer att lära oss massor av bra saker, då kan vi återgå till facebook, twitter och fikaborden och värdera allting och tycka saker. Men fram tills dess så spottar vi inte i händerna, men vi hugger i tillsammans."

Därför låser vi upp allt om coronaviruset

Från och med i dag låser vi upp allt vi skriver om coronaviruset.

På vår sajt har vi även en hel del material från TT under flikarna Inrikes och Utrikes, och vi ska försöka hinna låsa upp även de artiklarna.

Vi tycker att det är viktigt att allmänheten får relevant och snabb information om detta. Vi vill undvika ryktesspridning och stå för en balanserad och trovärdig bevakning. Vi vill hjälpa till att förhindra smittspridning, och genom att låsa upp artiklarna på Helagotland.se kan vi förhoppningsvis dra vårt strå till stacken.

Coronaviruset berör alla, och det finns en utbredd oro.

Jag ska erkänna att när de första rapporterna om coronaviruset nådde oss från Kina så tog jag det inte på särskilt stort allvar. Inte ens när de första fallen dök upp Europa tänkte jag att det har var något att oroa sig för, inte för oss här uppe i norr.

Men där misstog jag mig ordentligt. Just nu i skrivande stund har vi ingen aning om vart detta tar vägen. Vi kan inte förutse konsekvenserna på något plan. Hur väl rustat är Gotland egentligen om det skulle behövas många platser för intensivvård? Beskeden från sjukvården har hittills varit av lugnande karaktär, men med tanke på att Visby lasarett gick upp i stabsläge och hade platsbrist för inte så länge sen helt utan coronaläge kan man ju undra.

I ett längre perspektiv kan man fundera på hur detta drabbar Gotland som besöksmål. Kan Almedalsveckan anordnas? Om inte vore det ett dråpslag mot den gotländska näringen. 

Hur kommer färjetrafiken att påverkas om regeringen fattar beslut om förbud mot stora folksamlingar? Räknas en full färja med 1650 pax som en folksamling? Det finns så många frågor.

Men från och med nu gäller det för var och en att ta sitt ansvar, oavsett om man anser sig vara i en riskgrupp eller inte. För även om du råkar vara ung och stark så finns det många andra som kan drabbas väldigt hårt av det här viruset.

Följ myndigheternas rekommendationer. Tvätta händerna. Visa hänsyn och använd sunt förnuft.

 

Den här bloggen kommer handla om aktuella nyhetshändelser. Och en del om inte särskilt aktuella händelser. Dagsformen avgör. Hör gärna av er!


Bor: Vibble


Yrke: Redaktionschef på helagotland.se och Gotlands Tidningar


Intressen: Spelar fotboll i IFK Visby, fotbollsdomare, seglar tvåmänning, och försöker i största allmänhet få tillvaron att bli en dräglig plats att befinna sig i.


Motto: If you have five dollars and Chuck Norris has five dollars, Chuck Norris has more money than you.

Bloggar