Här och var dyker de upp, mikrobryggerierna. Ölen är det ”nya svarta” och gemene man nöjer sig inte längre med att den är kall. Den ska smaka bra, dofta gott och skrika kvalité, åtminstone enligt Kalle Andersson som är en av öns alla ölbryggare. Han har bryggt öl i 15 år och är även utbildad öldomare. Han vet vad ölkonsumenterna vill ha och har tagit emot flera priser för sina egenbryggda öler.

­– Om man vill hålla på med mikrobryggeri måste man producera bra och kvalitativ öl. Det är många som brygger eget hemma och de ställer höga krav på hantverket, säger han.

Till hösten hoppas Kalle Andersson att hans nystartade bryggeri, Snausarve gårdsbryggeri i Silte, ska vara igång. Planen är att han ska brygga lite olika öler men specialisera sig på syrlig öl. För att kunna försörja sig på bryggeriet, trots den hårda konkurrensen, har Kalle Andersson en gårdspub i tankarna, för någon minskad konkurrens inom en snar framtid tror han inte på.

Artikelbild

­– Jag är ganska säker på att ölintresset kommer att fortsätta att öka, och jag tror inte att vi har peakat i antal bryggerier på ön än, säger han.

Att det kommer bli tufft för mikrobryggerierna kan Mattias Karlsson som driver Brygghuset i Visby nästan slå fast. Han tror att bryggerierna måste öka sin produktion och lämna den småskalaliga produceringen för att ha en chans att överleva.

­– Jag tror att det är att expandera eller lägga ner som gäller för bryggerierna. Om man ska kunna överleva på bryggeriet och inte bara ha det som en garageverksamhet så måste man få in sin öl till försäljning på Systembolaget. Det räcker inte att själa hemmifrån och via restaurangerna, säger han.

En som har fått in sin öl på Systembolaget är den gamle rektorn Olof Eklind. Han fick för sig att han ville testa på något nytt och startade förra året upp Burgviks bryggeri. I mars i år började Systembolaget att sälja hans öl och det var först då han upplevde att bryggeriet kom igång. Nu uppskattar han att bryggeriet är det tredje största på ön.

Artikelbild

– Vi producerar drygt 50 000 liter öl just nu. Drömmen är väl att öka produktionen till 200 000 liter, men det är minst tre–fyra år tills dess, säger han.

På bryggeriet tillverkar han ale, citra och ipa, men den öl som går bäst är folkölen, som endast säljs i en matbutik i Burgsvik.

Artikelbild

| Öldomare. Kalle Andersson, håller på att starta upp Snausarve gårdsbryggeri i Silte. När han inte är domare tävlar han gärna i öl.

– Vår folköl är väldigt populär, vilket är kul. Vi har sålt säkert 250 lådor, vilket är väldigt bra för att bara säljas i en liten butik, säger han.

Om Olof Eklind ska sia om öltrendens framtid tror han trenden kommer att bestå och att den alkoholfria ölen kommer att bli ännu mer populär än vad den redan är.

Artikelbild

| Företagare. Mattias Karlsson driver Brygghuset mat och bar i Visby. I ölhallen är det lakritsöl och hallonöl som sålt bäst i sommar.

Men att tillverka alkoholfri öl är, enligt honom, inget som mikrobryggerierna kommer att kunna haka på.

­– I dag smakar alkoholfri öl väldigt bra och det gör den för att man först tillverkar vanlig öl för att sedan ta bort alkoholen. Den produktionskostnaden och maskinerna som krävs för att göra det är inget som ett mikrobryggeri kommer att ha råd med, säger han.

Artikelbild

| Entusiast. Olof Eklind startade bryggeriet i Burgsvik när han tröttnade på rektorsjobbet

Det är svårt för mikrobryggerierna att försöka mäta sig med större öltillverkare. Enligt Kalle Andersson på Snausarve gårdsbryggeri strävar stora ölföretag efter att ta fram öl som är billig att producera.

­– En burköl på Systembolaget kan kosta en tia. Mikrobryggerierna har inte en chans att konkurrera mot det. Vi måste satsa på smak, doft och kvalité istället för låga prislappar, säger han.