På några minuter har det yttre befälet Anders Fagerlund lastat ut räddningstjänstens nya drönare, kalibrerat den och placerat den på marken vid Galgberget i Visby. Strax börjar propellararna snurra och med ett ettrigt surrande flyger den rakt upp i luften och ut över klippkanten vid Norra hällarna i Visby.

Den nya drönaren, som köpts in för drygt 300 000 kronor, ska användas för att få bättre översikt vid krissituationer.

– När man står ute på en grusväg har man ingen aning om hur det ser ut lite längre bort, men kommer man upp med maskinen får man en helt annan vy, säger Anders Fagerlund.

Artikelbild

| Snabb. Anders Fagerlund, yttre befäl vid räddningstjänsten är nöjd med den nya drönaren som gör arbetet mer effektivt och i längden även billigare.

Drönaren är utrustad med två linser; en för infrarött ljus som registrerar värme och en vanlig kameralins som filmar omgivningen.

Just den här dagen övar räddningstjänsten repellering. Säkrade i rep klättrar räddningstjänstens personal ner för klippkanten medan drönaren hovrar i luften ovanför.

– Tanken är att vi ska använda den om vi får in ett larm om att någon mår dåligt och tänker hoppa, tyvärr får vi in en del sådana larm, säger Anders Fagerlund.

Drönaren kan även användas vid bränder. Redan i maj 2016, när den stora skogsbranden bröt ut i Vänge, använde sig räddningstjänsten av en inhyrd maskin.

Artikelbild

| Nya ögon. Via den lilla datorskärmen som sitter på handkontrollen kan räddningstjänsten få en snabb överblick vid krissituationer och bränder.

– Vi använde drönare både vid branden i Vänge och när det brann på Cementa i Slite. Det var då vi fick bekräftat vilket bra hjälpmedel den är, säger Anders Fagerlund.

Problemet med att anlita ett bolag är att de ofta inte kommer till olycksplatsen lika fort som räddningstjänsten.

Artikelbild

| Brand. Vid skogsbranden i Vänge i maj 2016 använde räddningstjänsten en inhyrd drönare för att få överblick över brandens spridning.

– De är inte där de 30 första minuterna och det är just de minuterna som kan vara livsavgörande, säger Anders Fagerlund.

I höstas köpte räddningstjänsten därför in en egen drönare och nu håller flera i personalstyrkan på att lära sig hantera den.

Artikelbild

| Tillstånd. För att få övningsköra behöver räddningstjänsten tillstånd från flygplatsen för att få lyfta men vid skarpt läge får de flyga med drönaren efter att endast ha meddelat det till flygledningstornet.

Det blåser kalla vindar från havet och drönaren kämpar för att behålla sin position i luften.

Den har en flygtid på ungefär 30 minuter men vid kraftig blåst laddas batteriet ur på tio minuter. När maskinen börjar få ont om batteri varnar den först och flyger sedan automatiskt tillbaka till startplatsen.

Artikelbild

| Spejare. Sju kilo väger räddningstjänstens nya drönare som kan flyga i vind och regn. Men trots den infraröda kameran så har den sina begränsningar i mörker då kameran endast registrerar värme.

– Nu styr jag ingenting, den kör helt automatiskt. Det är så av säkerhetsskäl, säger Anders Fagerlund medan drönaren går in för landning på Galgberget.

I bilen ligger ett extra batteri som han sätter i och snart är den lilla spejaren i luften igen.