Riksdagsledamöterna Jesper Skalberg Karlsson (M) och Per Åsling (C) har frågat Ibrahim Baylan om regeringen tänker verka för att Gotland får ytterligare en kabel för att trygga elförsörjningen till ön.

Nu har energiministern svarat. ”Jag kan som minister inte ha synpunkter i enskilda ärenden som hanteras av en myndighet” skriver Ibrahim Baylan, men tillägger att han förutsätter att Svenska kraftnät beaktat sitt uppdrag att säkerställa en trygg elförsörjning när beslutet att avbryta arbetet med Gotlandsförbindelsen togs den 24 maj.

Helt slipper Ibrahim Baylan inte elkabeln, eftersom Region Gotland i veckan samlat företagare för att planera en uppvaktning av energiministern.

– Vi har blivit lovade en tredje kabel och många företag och organisationer har ställt in sig på att det ska bli en ny kabel, motiverar regionstyrelsens ordförande Björn ­Jansson varför uppvaktningen görs.

GA har tagit del av den analys som låg till grund för det beslut Svenska kraftnäts styrelse tagit. I analysen beskrivs satsningen som en investering som inte går ihop ekonomiskt i dag, och som har flera osäkra faktorer som hotar att försämra den samhällsekonomiska lönsamhetskalkylen ytterligare i framtiden.

Argumenten för att avbryta projektet är många. Bland annat ifrågasätter Svenska kraftnät om Gotland är tillräckligt konkurrenskraftigt som plats för ny vindkraft. Dagens statliga stöd till förnyelsebar energi, elcertifikaten, pekar inte ut var i landet vindkraft ska byggas. På senare tid har stora vindkraftsparker byggts i norra Sverige, och Svenska kraftnät tror att ny gotländsk vindkraft kan få svårt att hävda sig ekonomiskt mot storskaliga satsningar i norr.

Att inte bygga elkabeln förväntas inte att påverka utbyggnaden av vindkraft i Sverige, bedömer Svenska kraftnät.

Vindkraft i norr innebär dock effektförluster i överföringen till södra Sverige, där de flesta elabonnenterna finns. Den förlusten värderar Svenska kraftnät till 48 miljoner kronor per år, jämfört med om elkraften producerades på Gotland.

Dessutom värderas elmarknadsnyttan, att andra än vindkraftsproducenter har fördelar av elkabeln, till 4,5 miljoner kronor per år.

Den totala samhällsnyttan bedöms ändå bara bli 51 miljoner kronor per år när vindkraften är fullt utbyggd på Gotland, vilket inte motiverar en investering som beräknats till 1,8 miljarder kronor.

För att förbättra kalkylen har Svenska kraftnät gjort en alternativ beräkning, där man räknat in en avveckling av den reservkraft som finns på Gotland i dag. Om de två gasturbinerna skrotas sparas 24 miljoner kronor per år, men i gengäld ökar risken för störningar. Den planerade kabeln ska dras nära de två befintliga, och risk finns att något inträffar som slår ut hela elförsörjningen på ön.

Svenska kraftnät utgår ifrån att de befintliga kablarna behöver bytas ut omkring 2035, men genom att avvakta med investeringen räknar med att göra en vinst på drygt 600 miljoner kronor.

Kanske behövs det inte någon ny kabel 2035. En stor osäkerhetsfaktor för lönsamhetskalkylen är utvecklingen av smarta elnät och nya sätt att lagra energi. Den nya tekniken kan göra så att Gotland inte behöver någon överföring från fastlandet då dagens två kablar nått sin tekniska livslängd.