Saltning och förbud mot dubbdäck kan införas

Visby har lika höga halter av skadliga partiklar i luften som Stockholms innerstad. Salt på vägarna och förbud mot dubbdäck är möjliga åtgärder.

Vägsaltning övervägs som yttersta åtgärd om inga av de andra föreslagna insatserna hjälper för att få ner halterna av skadliga partiklar i luften i Visby.

Vägsaltning övervägs som yttersta åtgärd om inga av de andra föreslagna insatserna hjälper för att få ner halterna av skadliga partiklar i luften i Visby.

Foto: Leif R Jansson / TT

Visby2019-09-19 06:00

De första larmen om luftkvaliteten i Visby kom redan 2010. Drygt nio år senare är förslaget till åtgärder klart och på måndag ska regionfullmäktige ta ställning till det. Det är ett beskt piller att svälja för politikerna.

– Jag utgår från att fullmäktige antar åtgärdsplanen. Om vi inte gör det finns det en risk att länsstyrelsen upphäver detaljplaner i Visby på grund av hälsoriskerna, säger Eva Ahlin (C), ordförande för miljö- och byggnämnden.

Region Gotland är pressat från högsta ort. Det har kommit skrivelser från regeringskansliet angående partikelhalterna, görs inget åt saken kan Sverige ytterst dras inför EU-domstolen. 

Det 54 sidor långa åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder som ska genomföras. Mer ingående undersökningar, halkbekämpning med grus från granit och kompletterande städning står först på listan. Sänkt hastighet, halkbekämpning med salt och dubbdäcksförbud finns med som åtgärder som kan visa sig bli nödvändiga.

– Jag tycker att vi har för vaga fakta. Vi måste göra bättre mätningar innan vi går vidare med åtgärder. Vi kan göra mycket, men ytterst är det en fråga om kronor och ören, säger Isak Malm, enhetschef på teknikförvaltningens gata- och park-avdelning. 

Asfalten på regionens vägar inom Visby har kalksten inblandad och det befaras att dubbdäcken river upp de farliga partiklarna. Att byta ut ytbeläggningen på alla de vägarna skulle kosta hundratals miljoner kronor. 

Varje vinter läggs omkring 3000 ton gotländsk sand ut på vägarna, sand som innehållet kalk. Att ersätta den med mindre dammande granit skulle fyrdubbla kostnaderna.

– Man måste ställa sig frågan om vi inte måste testa nya metoder. Det krävs att man vågar ta beslut som är lite modiga. Det är ganska stor skillnad mellan att byta ut alla slitlager på vägarna jämfört med att testa salt, säger Isak Malm. 

Frågan om vägsalt är laddad. Teknikförvaltningen är inte förbjuden att använda salt, men saknar utrustning för det. 

– Jag tycker inte att vi ska använda vägsalt, men handlar det om människors hälsa så måste man vara beredd att ompröva det, säger Eva Ahlin (C). 

Det föreslagna halkbekämpningsmedlet är CMA (kalcium magnesium acetat), som också ska binda partiklar. I vintras saltades två kilometer väg, från hamnen upp till korsningen med trafiksignaler vid Allégatan i Visby. Detta för att för att den tunga trafiken från färjorna skulle klara av att ta sig upp för Visbyleden. 

Isak Malm, teknikförvaltningen till vänster. Mattias Edsbagge, miljö- och hälsa, till höger. Region Gotland kommer att göra ytterligare undersökningar, halkbekämpa med granitkross i stället för kalkmaterial och försöka minska användandet av dubbdäck. Fungerar inte det kan saltning och dubbdäcksförbud bli aktuellt.
Isak Malm, teknikförvaltningen till vänster. Mattias Edsbagge, miljö- och hälsa, till höger. Region Gotland kommer att göra ytterligare undersökningar, halkbekämpa med granitkross i stället för kalkmaterial och försöka minska användandet av dubbdäck. Fungerar inte det kan saltning och dubbdäcksförbud bli aktuellt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!