Det är svårt att inte bli tjatig när man skriver om den lokala skivutgivningen som den ser ut för närvarande. Pink Milk, Norma och I.B. Sundström gör alla skäl för det plågsamt utnötta adjektivet filmisk.

Den gotländska hårdrockstrion Oak Brigades debutalbum ”Creators of the World” rättar in sig i samma led. Likheterna i övrigt bör inte överdrivas, för Oak Brigade låter inte ett dugg som banden jag omnämnde nyss. Om Pink Milk och Norma drömmer om att vara husband på Bang Bang Bar i Twin Peaks, så hör Oak Brigades musik snarare hemma i en episk sandalfilm eller i en skitig spaghettivästern.

Kim Munck Hemström (sång och gitarr), Victor Olofsson (sång och bas) och Kristoffer Andersson (sång och trummor) lirar något så otidsenligt som hårdrock – inte metal, märk väl, utan klassisk, opretentiös hårdrock med starka 80- och 90-talsvibbar.

Artikelbild

”Creators of the World” kan beskrivas som en konceptskiva med mytologiska förtecken; motivkretsen anas i låttitlar som ”Zephyr”, ”Prometheus” och ”Ride of the Valkyrs”.

Att göra debut med ett album som tar avstamp i universums skapelse är friskt vågat – och potentiellt löjeväckande.

Oak Brigade går hur som helst in helhjärtat för uppgiften, och faktiskt – redan i inledande ”Take My Leave” fastnar fnisset i halsen. Det är svulstigt på gränsen till det befängda, men också förbannat medryckande och roligt att lyssna på.

Bakom kulisserna finns två namnkunniga herrar: Chips Kiesbye, som bland annat producerat Hellacopters och Sahara Hotnights, samt Henryk Lipp, känd för sitt samarbete med Freddie Wadling och Håkan Hellström. Ljudbilden de skapat åt Oak Brigade är maffig och helt i linje med bandets mastodontfilmsanspråk. Men gladiatorkostymen hade varit värdelös om låtarna inte höll måttet. Det gör de, för det mesta.

Första halvan av ”Creators of the World” är en sömlös svit av feta rockdängor. Halvvägs genom albumet tappar trion dock tråden, tycker jag. Det är en smakfråga förstås, men de plötsliga omslagen från lågmäld psychedelia till rivig machorock i de senare spåren funkar aldrig riktigt på mig. I mina öron låter det bara spretigt.

Oak Brigade bjuder med andra ord på en hejdundrande första akt och avrundar med en mindre övertygande final. I ett nedkrympt EP-format hade det här varit briljant.

I det skick som den nu ser dagens ljus är ”Creators of the World” en bra skiva och ett mycket lovande förstlingsverk.