En konsekvens av den rådande torkan är att det på flera håll flaggas för en kommande nödslakt i stor omfattning på grund av foderbrist.

– Än så länge har det inte påverkat oss någonting i vår verksamhet. Vi försöker arbeta proaktivt och göra det bästa av situationen, säger Thomas Östlund och fortsätter:

– Sedan är ju den här frågan en nationell angelägenhet. Det diskuteras på högre plan, och även på EU-nivå, hur man kan vara med och bidra med stöd i den extrema situationen som har uppstått i sommar.

Innebär det här avsevärt förlängda slaktköer hos er?

– Inte i dagsläget, men i höst kan det uppstå en akut situation där man måste slakta ut. Beroende på hur vädret blir, så är det den konsekvensen som vi måste bevaka.

Men än så länge är inte situationen akut?

– Det kommer få konsekvenser, men hur stora de blir återstår att se. Analysen måste göras ordentligt och därför är det bra att vi tittar på frågan här på Gotland väldigt tidigt. Alla vill väl och inser allvaret i situationen.

Thomas Östlund beskriver en situation med sedan tidigare stigande slaktköer.

– För slakterierna, både här på Gotland och på fastlandet, så har vi haft en ökad produktion totalt sett på nötköttet. Det har föranlett att det är uppbyggda slaktköer från början, innan den här torkan. Det gör situationen extra prekär.

Hur nära sin maxkapacitet befinner sig slakteriet just nu?

– Under ordinarie arbetstid ligger vi på en hög nivå i dagsläget, nötslakten har ökat med 30 procent i år. Om man tittar på slakt utöver ordinarie arbetstid, med ob-tid på helger och så vidare, så skulle det behöva subventioneras på något sätt. Sedan måste man också hitta mer personal vilket inte heller är det enklaste i dagsläget.

Den ekonomiska konsekvensen riskerar bli betydande.

– Om slakterierna tvingas ta emot de här djuren även om man inte har marknad för det, då blir det en betalning därefter. Sedan innebär det en bristsituation längre fram om det slaktas ut en större mängd i höst, och i slutändan är det inte bra för någon.

Han när en förhoppning om att situationen kan medföra en varaktig beteendeförändring hos konsumenterna, där lokalt kött prioriteras.

– Förhoppningsvis kan det här leda att man sluter sig än mer kring det svenska köttet framöver också, vilket kan vara en positiv effekt. I nuläget har vi enbart en 50-procentig självförsörjning på nötkött i Sverige. Jag tycker att den siffran bör vara 80-90 procent, vi har en väldigt bra och hållbar djurproduktion med fin djuromsorg och stora mervärden, säger Thomas Östlund.